Det är om arbetet att åstadkomma en hållbar utveckling som denna historia handlar. Och kanske viktigast av allt - hållbarhet för vem? 

Historieskrivningen tar sin början när landet Sverige börjar beskriva Lappland – under 1600-talet kallat ett Swenskt Kongo. Sverige gör området till en del av sitt rike och mot denna koloniala bakgrund kan vi se fjällfolkets liv och arbete.

Berättelsen har jag främst format utifrån händelser som skett de två senaste århundradena. Den handlar om en tid då jordbruket gör sitt intåg och området beskrivs i syneprotokoll och skattelängder. Kronan eller staten värderar i beskrivningarna nybyggarens insatser utifrån centralmaktens perspektiv.

Men hur såg det faktiska arbetet för överlevnad ut? Vilka värderingar hade folk egentligen? Kanske kan fem livsöden – de fem nybyggarna – som format sina liv med Bertejaure som bas, ge en tydligare bild av vad som i grunden avgjorde deras hållbara utveckling?

Områdets naturresurser har spelat olika roll under olika tid och frågan är vad som vid varje tillfälle värderats högst av dess invånare? Bondens gärningar finns kvar som spår i naturen och berättar om vilka värden som uppskattades för två hundra år sedan.

Myren, vattnet och skogen brukades i självhushållet. 

Bara små områden odlingsbar jord gav potatis och korn och därmed mat – och förmåga att betala skatten.

Lönearbetet och självhushållet var två ytterligheter som måste finnas parallellt. Jordbruket, jakten och fisket, var alternativa strategier och valet var att äta själv, eller att sälja för att betala någon annan.

Industrialismen kom aldrig till byn, den stannade vid fabriken och ropade på arbetare. Byarna i fjällen utarmades på sitt sociala kapital – människorna – och bara på de ställen där turismen fått fäste har man lyckats bromsa in avfolkningen.

För mig som föreläsare handlar det om att också lyfta berättelsens perspektiv – kan vi se mönster eller teorier som främjar en hållbar framtid? Jag tror att personliga färdigheter, sociala sammanhang, naturresurser och finansiella system måste samspela för att utvecklingen ska bli lyckosam på lokal nivå, och därmed också globalt.

Kanske kan fem nybyggares öden hjälpa oss att klarare se vår egen roll i den värld som vi själva lever i? Perspektivet är gräsrotens. Vi ser det nedifrån. Från naturen, där bonden tar fram nyttigheterna och sedan ser hur dessa förädlas eller fördärvas under sin resa från jord till bord, från natur till kultur. 

Hållbarhet är ingen vara – utan ett tillstånd av att vara.